Vad gör Kiviks Musteri?

Hos oss på Kiviks Musteri värnar vi om biologisk mångfald både inom och mellan arter.

Biologisk mångfald är något som haft central betydelse hos oss eftersom naturen är grunden i vår verksamhet. Därför har vi har under lång tid arbetat aktivt för ökad biologisk mångfald på en mängd olika sätt. Framför allt handlar det om att skapa en miljö i våra odlingar som ger både boplatser och mat så att fler nyttodjur vill befinna sig där, dvs det handlar om att skapa ett bra livsutrymme.

Vi är med i och driver flera projekt för att undersöka hur nyttoinsekter kan gynnas och den biologiska mångfalden kan öka, både i odlad mark och i hemträdgårdar, något vi visar upp i vår Nyttodjurpark. Vi vill gärna uppmärksamma de enkla och nära initiativ som vi och du kan göra.

Nyttodjur

Nyttodjur är djur som bekämpar skadedjur, ogräs och som hjälper till att bryta ner olika växtmaterial. Alla djur är nyttodjur för någonting. Till exempel är tvestjärten ett nyttodjur då den äter upp bladlössen som ofta förstör äpplen i en äppelodling. Därför är vi måna om att se till att även ha bladlöss i vår odling, för utan dessa har inte nyckelpigor och tvestjärtar något att äta. Hos oss får alla vara med.

The Big Five

I våra äppelodlingar kan vi stoltsera med att vi har ”the Big Five”, ett uttryck som vanligen används i safariparker i Afrika, då man hänvisar till lejon, leopard, noshörning, elefant och buffel. Hos oss refererar vi istället till de betydligt mindre, men dock så viktiga små insekterna nyckelpiga, tvestjärt, guldöga (nätvingar), bi och humla. Vi är otroligt glada för att dessa vill husera hos oss då de har alla sin viktiga funktion i vår biologiska mångfald och är oerhört viktiga nyttodjur.

Vi låter helt enkelt nyttodjuren jobba för att hålla odlingen vid god hälsa och de oönskade skadedjuren och sjukdomarna borta. På så sätt kan man minimera användningen av pesticider och växtskyddsmedel.

För att ge två exempel har vi hängt upp små svarta plastpåsar i våra odlingar för att gynna miljön för just tvestjärtar. Dessa små djur trivs bäst i skuggan och för att de ska slippa ta skydd under själva äpplena som de annars lätt gnager på i väntan på mörkret, kan de istället gömma sig från solens strålar i våra luftade påsar fyllda med halm. När skymningen kommer och mörkret lagt sig går de ur sina små hotell för att äta upp bladlössen i våra äppelträd. En vinst för både oss och tvestjärtarna!

Ett annat sätt som vi jobbar med naturen i stället för emot den är vårt sätt att bekämpa vecklare som är ett annat skadedjur. En av arterna kallas för äppelvecklare då den trivs på främst äpplen och päron där den gnager gångar i frukten. Och för att minska fortplantningen av vecklare använder vi feromoner som luktar som vecklar-honorna och de hängs upp ovanför äppelträden. Feromoner är ett ämne som bildas naturligt i kroppen hos alla organismer och som sänder en signal till andra organismer. Det handlar oftast om en sinnesstämning och känsla, men mellan insekter handlar det ofta om att de sänder ut en signal för parning.

Genom att vi placerar feromonet ovanför träden så dras hannarna dit vilket gör att honorna och hanarna aldrig träffas och vi därmed förhindrar att det bildas nya.

På Jordbruksverkets hemsida kan man läsa mer om olika nyttodjur och hur man som privatperson kan främja dem: www.jordbruksverket.se/nyttodjur

En attraktiv miljö för pollinatörer

En pollinatör är en transportör av pollen från en blomma till en annan, och då specifikt från en ståndare till en pistill. Det är detta som är förutsättningen för blommors fortplantning. De allra mest effektiva pollinatörerna är humlor och bin men det kan också vara till exempel en fågel, människa, fjäril eller blomfluga.

Det är otroligt viktigt för mångfalden att se till att pollinatörerna har boplatser och pollen att hämta från växter under hela vår- och sommarsäsongen. Genom att säkerställa detta ökar chansen till fler vilda bin och humlor som hjälper till med pollineringen. Därför är det viktigt att tänka på att så växter som blommar vid olika tillfällen, för att öka säsongen för insekterna.

Blommor och insådda växter

Visste du att olika insekter passar ihop med olika växter? Pollinatörerna ser olika ut och söker sig därför till olika växter. Är det till exempel en blomma som har en lång väg in till pollen så måste den pollineras av en insekt som har lång snabel eller lång tunga samtidigt som vissa insekter föredrar grunda och skålformade blommor ifall de inte är utrustade med just detta. Fjärilar tilltalas av växter som är lätta att landa på och nattfjärilar uppskattar blommor som doftar mer nattetid och är ljusa i färgen.

Idag blir många blommor olika populära från år till år, vilket resulterar i att många privatpersoner sår samma typer av blommix. Detta bidrar då till att det är samma insekter som gynnas medan vissa andra får svårare att överleva. Det skapar också ett problem då växter borde odlas i större utsträckning baserat på vilken jordmån som finns på den aktuella platsen. Till exempel mår vissa växter bättre i vår odling på Österlen där vi har mager jordmån och det är helt andra växter som trivs vid vår odling utan för Lund på östra sidan av Skåne, där det snarare är lerjord. Därför har vi också delvis olika typer av insekter i våra två olika odlingar.

I våra odlingar låter vi varannan rad vara oklippt, just för att främja miljön för insekter. Eftersom olika insekter dras till olika växter, har vi på outnyttjade ytor sått in en mängd olika arter för att gynna en mångfald bland pollinatörer. Bland annat har vi rödklöver, fibblor och käringtand som självsår sig från år till år. Vi ser också till att ha många lågväxande sorters blommor – nära marken blåser det mindre vilket insekterna tycker om.

Fördelen med att ha olika växter är också att det skapar en längre säsong för insekterna – när en typ av växt har blommat över finns det istället en annan att gå över till. På så sätt skapar vi en livsmiljö för insekterna även efter att äppelträden blommat klart.

Jordbruksverket har tagit fram en broschyr med tydliga och handfasta tips om vilka fröblandningar som kan sås för att skapa mat åt pollinatörer i olika typer av miljöer, och de ger också enkla idéer om hur boplatser kan skapas åt dessa viktiga insekter. Det finns också en lathund som visar vilka aktiviteter som gynnar vilka nyttodjur. Läs gärna mer på Jordbruksverket (Mångfald på slätten).

Lähäckar och pollineringsträd

Vi har också planterat lähäckar. Dessa har en praktisk betydelse – de skapar ett vindskydd och ett bra klimat som gör det till en miljö där insekter trivs. Dessutom har vi olika växtarter i lähäcken, vilket skapar ett habitat för olika sorters djur, både insekter och fåglar.

I odlingsraderna har vi också så kallade pollineringsträd. Det är särskilda äppelsorter insådda bland övriga sorter för att insekterna ska slippa ta sig mellan odlingsraderna. Att röra sig ute i det fria utgör en fara, då insekterna riskerar att ätas upp – inne i raden är de istället mer skyddade.

Vi har satt upp fågelbon för att öka mångfalden av fåglar i våra odlingar. Fåglarna är viktiga hjälpredor då de äter larver och andra insekter. Vi har satt upp rovfågelstoplar där rovfåglarna kan sitta och bevaka sina bytesdjur och ugglebon för att ge boplatser till ugglor som främst äter sorkar. Ugglor och tvestjärtar kör nattskift, övriga dagskift, dvs odlingen sover aldrig.

Fåglar bidrar till en god mångfald även bland djurlivet. Detta är exempel på att både nyttodjur och skadedjur krävs för en biologisk mångfald – alla behövs.

I artportalen kan man hitta vilka djur som finns i vårt område. Om du hittar ett djur som inte finns på listan får du gärna kontakta oss.

Hasselmuslund

Hasselmusen är ett väldigt litet, endast 7 cm stort och 15-40g tung beroende på årstid, djur som går i ide och därför ingår i sovmussläktet. Musen är fridlyst i Sverige då antalet minskar kraftigt. Gnagaren är helt beroende av sly och bra undervegetation för skydd och näring och om detta röjs försämras dess möjlighet till överlevnad kraftigt. I Sverige är den mest hotad i Skåne län där den är helt isolerad från andra populationer i Sverige.

Förutom nötter, bär och växtdelar äter musen även insekter. Där hasselmusen förekommer är det ett gott tecken på att det varit bra mångfald av olika buskar och träd under lång tid och möjlighet till de eftertraktade slyområdena. Om områden blir för utbyggda med för mycket vägar och öppna ytor skyr musen området. Därför ser vi det som ett gott tecken att hasselmusen noterats i vårt område och då den är så hotad här i Skåne vill vi gärna göra vad vi kan för att se till att den har en fortsatt livskraftig miljö.

För att öka chansen till att hasselmusen håller sig kvar och överlever i vårt område har vi anlagt en hasselmuslund. Detta är ett litet område som kan se slarvigt ut, men som bidrar med just det skyddade området med mycket sly som hasselmusen eftertraktar.

Kiviks Musteri är aktiva i en mängd olika forskningsprojekt för framtiden och miljön. Många drivs tillsammans med olika universitet och en hel del på EU-nivå.

Kiviks Musteri och Pollinera Sverige har samarbetat i en rad projekt. Pollinera Sverige är en kunskapsplattform startad för att öka kunskapen kring och fokuset på pollinering och vikten av biologisk mångfald. 2021 startades ett projekt tillsammans för att öka den biologiska mångfalden i närområdet kring Kiviks Musteri och Stenshuvud nationalpark.

Målen innefattade att bygga upp ett långsiktigt lokalt samarbete för mångfald, skapa plats för forskning, testodlingar och miljöfrämjande insatser, samt att inspirera och sprida kunskap till allmänheten. I projektet deltog även Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och forskare vid Uppsala och Lunds universitet och samarbetet inbegrep även med EU-projektet Beespoke, som arbetar för att förbättra förutsättningarna för vilda pollinatörer genom insådd av lokala blommande växter.

Andra projekt som Kiviks Musteri är delaktiga i och som har till syfte att förbättra den biologiska mångfalden på olika sätt är:

• Insektsforskning, myrors inverkan på nyttodjur, Sveriges Lantbruksuniversitet
• Feromon och fågelförsök, Sveriges Lantbruksuniversitet och Lunds Universitet
• Nyttodjur i fruktodling, Lunds Universitet
• Ogräsbekämpningsmedel, Århus Universitet
• AI-projekt Livsmedel, Linköpings Universitet

Kiviks Musteri är medlem i PoshBee, en förening som arbetar för hållbar hantering och utvecklande av bisamhällen och pollinering i Europa. Vi samarbetar också med Svenska bin som är en förening som arbetar för den svenska biodlingen.